Egoina tillgjord, gjord och ogjord
Fullt medveten om att det är bild till bloggen det handlar om..
Det finns choklad i pappret.
Vad glad och lycklig man kan vara.
Denna bilden tog jag allra först med zoom, innan hon upptäckte mig.
Det var lite trist i dag när jag stod i fönstret och såg henne cykla iväg. Ibland känns det lite ensamt faktisk. Inte som det är synd om mig, det är inte så jag menar, mer att det är konstigt att hon inte är liten längre. Det är nog rätt vanligt att känna så, tror jag. Rätt skönt också, jag gillar att känna av hur mycket jag tycker om henne.
Jag tror jag förstår känslan...min mamma behandlar mig som om jag fortfarande var liten och bodde hemma ibland...men det är också mysigt på sitt sätt:D
sv: haha, han kanske städar men han är typ fattig.. och usch. bara äckligt!:D
oj vad hemsk jag lät, jag har inget emot fattiga men ja.. det är ett obehagligt hus, i ett äckligt område som jag inte trivs i, därför är jag hellre hos mamma!:)
Ja, det bitter-söta i sådana känslor kan vara ganska mysiga. Vad tyckte hon om deserten?
Sv. Åh,ja, det var såå gott. Skippa ärtorna och göra ett mos på blomkål(med mycket grädde) = perfekt lchf-mat.
Jag förstår hur du menar, även om jag har mina hemma än så länge. Det är klart det molar i modershjärtat, av både saknad och stolthet! Precis som det ska vara. Kram, Em!
Jag har tyvärr ingen aning om hur just moderskänslor känns men när jag åkte från min systerson sist och jag fick en lång kram av honom så svämmade hjärtat över.
Min mamma behandlar mig ibland som att jag vore tre år fortfarande, det är som att i föräldrars ögon blir man aldrig nog stor haha.
nämen awwwwwwwww
Tack så mkt, jag fick öva på mig själv för min mamma villa ha en stjärna på armen.... :P
Klart att det måste kännas konstigt att inte ha någon hemma när man har varit van vid det i 18 år. Men E verkar vara en självständig tjej som det går bra för. Bra uppfostran helt enkelt. ;) Även om det är väääligt tydligt vart hon fått sin galenhet ifrån. :)
Sv: Jag sms:ade ju in den frågan häromdagen, det var då jag fick det dåliga svaret att jag gillade att baka bullar och träna blomvattning. :)
Ja visst är det underbart att känna hur mycket man tycker om sina ungar! Och både underbart och tufft att se dem växa upp och försvinna iväg. Min dottern är på weekendresa med kompis i Berlin, bara hålla tummarna att allt går bra...
Bravo till dig Em för att du gick ned så mycket i vikt! Det är verkligen starkt att lägga om livsstil som du gjorde.
Kram!
Janne: Men det är det det handlar om, att hjärtat svämmar över, så du fattar nog! ;)
En fantastiskt fin dotter har du! :)
Sv. Filosofera är nu en sak, men att krångla till tillvaron och vältra sig i problem och elände som kanske inte ens är helt verklig, DÅ blir jag trött. Rationellt och pang på, filosoferande kör vi på tankespåret! :)
Naww, gullig dotter!
Men det är väl bra att du saknar henne. Hade varit skumt annars =P
Kan förstå känslan!! Men på samma gång så har du lyckats att knuffa ut gökungen och hon klarar att stå på egna ben. Det är ju det vi strävar efter alla vi föräldrar=D
How sweet! :)
sv: Jag tycker du borde skaffa hund! :) Faktiskt, du gillar ju de massor och verkar sakna o ha en hund
Du och din dotter är jo bara för j*vla underbara :D
Jag älskar raden "jag gillar att känna av hur mycket jag tycker om henne". Jättefint!!! Jag KÄNNER hur du menar... det är en gåva att få känna så starkt för en annan människa.
God natt kramar i massor!!
Vad fint. Det är en härlig känsla när hjärtat svämmar över.:)
Sv: Tack snälla! Godnatt och sov gott du också.:)
Det är nog svårt att helt släppa taget kan jag tro..
Kramen till er bägge.
Synnöve.
Vad fint du skrev,,,du satte verkligen ord på rätt sätt.
kram
En gång mamma alltid mamma... heter det inte så.
Hur kan man cykla i snöovädret förresten... eller har ni blivit förskonade av "skiten". Hoppas det för ert skull.
PS. Någonstans på din kamera finns det en knapp som heter "red eyes" eller nå't liknande. Leta... då ser kanske Egoina inte ut som en varulv eller vampyr nästa gång ;-) DS
sv: Haha, tyckte du han var så söt? ;D
vad vackert skrivet! Jag tror de flesta mammor känner så...jag kan sakna att få vara liten ibland, kan sakna min mamma och hur det var när man var just liten, nu är jag mamma själv och det är minst lika underbart såklart, även om jag kan få panik vid tanken på att barnen växer sås nabbt...vad gör man sen? Köper hund?
Kram
Ibland blir man verkligen så där överraskande överväldigad av alla känslor som ryms inuti. Kram.
härlig blogg
Visst känns det just så. Ibland i ett par sekunder just när hon ger sig iväg, just då, är det lite, lite synd om mig.
Mycket känslor är det men både du och jag har underbara tjejer och en bra relation till dem! Det är värt så mycket.
kram
Ja, man behöver sakna dem ibland, för att förstå riktigt hur stor kärleken är.
Ni verkar ju ha det rätt perfekt i alla fall, som bor så nära att ni kan träffas så ofta ni vill.
Det är jobbigt att barnen växer upp, samtidigt som man tycker det är skönt att dom blir självständiga.
Vi saknar er lika mycket som ni saknar oss. Vi erkänner det inte bara. ;)
Jag och min mor kollar läget med varandra och umgås som tokiga sedan jag flyttade hemifrån. Jätte mysig relation!
Vad gulligt!
Jag har också mkt nära relation till mamma, och det känns så tråkigt jobbigttt behöva vara så långtifrån henne ;(...
Tur att ni inte bor långtifrån varandra då¨=)..ps när jag läser dig blogg tänker jag på min mamma och blir glad, känns lite som extra energi, tack Em, he he ds
