"En sån dag"

Jag tycker inte att man ska se sig själv som naiv. Det är en god egenskap att tro gott om folk. Jag försöker alltid att göra det, men priset man får betala är ju att man då kan bli väldigt besviken när man inser att en person inte var som man trodde och det är lätt att tappa tron på människans natur. Och man ska inte banna sig själv för att man trodde gott om den.

Hoppas att du blir gladare snart igen!
Kram från mig. :)

Jag har också en sådan dag idag... Så nu känns det lite bättre när jag vet att andra blir lika besvikna som jag :P
Fast jag tycker inte att man ska sluta tro gott om folk heller, allt skulle ju bli så jävla mkt tråkigare då!

Om det gäller någon man känner väl och har litat på är det inte det minsta konstigt att man blir besviken.
Det är klart vi kan förändras, både till det bättre och till det sämre, men jag tror inte alla förändras hela tiden. Fast ibland är det kanske så att man helt enkelt inte kände en människa till fullo.
Man måste ändå försöka lita på människor man tycker sig känna väl, tycker jag. Annars blir det inte roligt att leva.

Sen fattar jag inte grejen med falska människor. Förr eller senare kommer deras riktiga jag fram ändå.

Sv: Jag skrev ett inlägg om det här med idiotkommenterandet. http://storbloggaren.blogspot.com/2010/01/kommentera-meraeller.html

Nu känns det jättedumt att skriva en sådan här svarskommentar när vi diskuterar det. Funderade till och med på att svara i ett mejl först. Haha! :D

Hur kunde jag glömma..? Stor kram från mig! Hoppas det snart känns bättre.

Det kanske är en bra grej att försöka lära sig mer om hur människor fungerar. Vad jag har förstått brukar det finnas varningssignaler på om en person inte går att lita på. Det gäller "bara" att upptäcka dem. :D

Jag förstår precis hur du känner. Drabbas själv av det där ibland och känner då en stor besvikelse över mig själv, som jag då tycker varit omdömeslös, naiv och godtrogen. Känns som om man blivit grundlurad och sviken både av sig själv och den andre personen!
"Såna dagar" är tunga dagar..men vet du vad? Det kommer en ny i morron och då är det dessutom...trumvirvel (spänningen är oliiidlig) - FREDAG!!! (eller blir det lördag nu när du ändrat dagarna...;) )

Robert: Jag har försökt lära mig att "se" människor, men jag klurar nog aldrig riktigt ut det, så jag tror jag skall försöka lära mig att hantera besvikelsen bättre. Vi kommer nog aldrig ifrån att bli besvikna, tror jag. :)

Det är möjligt att du har rätt, tyvärr. :)

Usch ja, man kan aldrig riktigt lita på någon. Alltid något som inte stämmer överens med ens uppfattning.

men usch då..inge kul! tror det är bäst att inte tänka för mycket på den personen..finns många såna så det är nog vara att vänja sig tyvärr..låter kanske kallt och hårt men var glad du upptäckte vad han/hon var för en..

precis de där tankarna har jag haft senaste dagarna, speciellt ang en person i min omgivning men även andra.
och jag tycker det känns som att det är mitt fel. att jag inte bara kan acceptera att människan/-orna ändras. Den man trodde var en person är helt plötsligt inte den man lärde känna.

sv: precis, sno honom! det kommer alla må bra av utom DET ;) ne inte direkt. har aldrig gjort. är inte så säker på att han gör det egentligen heller av olika anledningar man kanske inte borde skriva i ett "kommentars fält". ;)

sv: det är verkligen äkta lycka när man skrattar med en hund. det blir så mkt...kärlek! :)

Man lär nog aldrig känna en människa helt och hållet tror jag. Inte ens närmaste familj/kompisar/kollegor. Man ska heller inte ha några "förväntningar"/hopp/idéer om hur människor ska bete sig, då blir man bara besviken.
Personligen gör jag oftas tvärtom (vilket inte nödvändigtvis är alltid bra heller): inga förväntningar, t o m "kyla" från min sida, då blir man åtminstone många gånger positivt överraskat.

Lägger till att jag lider med dig. Man känner sig så dum när det blir så. :(

Ju mer skit man ser, ju mer stolt kan man vara över sig själv. :D

Usch vad tråkigt att du känner det så! Jag är ledsen att du fått en sån fel uppfattning av mig... ;)

Nej, seriöst nu (ska försöka)! Människor kan förändras, men det är klart att du ska vara försiktig. Även om man inte ska dra alla över en kam så har man ju faktiskt sina tidigare erfarenheter av en anledning, man ska lära sig av dem. Så ta du det lilla lugna och kasa ner under filten igen och tänk över det hela.
Kram

Sv: Tack så mycket! :)

Det är roligt när man tror man känner någon och den bevisar raka motsatsen. Men å andra sidan, kan vissa människor genom kroppsspåk och sitt sätt avslöja att dem aldrig kommer bli annorlunda. Helt plötsligt, när det händer, slutar man förvånas. Synd om de andra som fortfarande är godtrogen dock och i slutändan blir totalt förd bakom ljuset! Det är inte förrän då, dem förstår vad man pratar om.

Robert: Ja visst är det så. Bara vi hanterar våra besvikelser utan att bli bittra. Det finns inget värre än bittra människor. De förstör sin egen livsglädje. Då vill jag heller bli besviken och ledsen ibland.

Oj. F'låt! Jag ska ALDRIG lägga ut en sån svår rebus igen - det kan du lita på!
Hoppas jag har gottgjort mitt misstag nu.
;-)

Men goa du! Fy va trist det är när man känner så där. Det gör ont, och man känner så stark besvikelse. Men försök som du skriver att skaka av dig det annars blir det en massa negativ energi som "tar över". jag skickar en BAMSEKRAM full med värme!! KRAM

Sånt' här är så smärtsamt, men du, att tro människor om gott kan aldrig vara fel, låt så vara att det gör ont att ha tagit så fel men ponera att du ist tror att var och varannan människa är en skitstövel hur hemskt vore inte det om det i själva verket visar sig vara en riktigt bra människa! DÅ skulle jag förebrå mig själv men inte annars! Kram!

Sådant är inte okej, jag har upplevt de ett par gånger, sist var det en partner, den sved, och jag spydde på riktigt..

Trist uppvaknande, när man inser att någon inte är den man trodde.

Jag förfäras också över människor ibland. När man inser hur de faktiskt är. Det kan vara riktigt otäckt. Hoppas dagen blir bättre/blivit bättre^^

Jag förstår precis. Stor varm kram till dig.

Jag fattar hur du menar. Att man går på samma "nit" om igen.. Kram!

Det är nog så att vi inte riktigt känner de människor vi har omkring oss. Jag tror vi läser in egenskaper som inte finns där och sen blir vi besvikna när det visar sig att människor vi trodde var på ett sätt visar en annan sida vi inte tycker om. Det går aldrig att lära känna människor till 100%..inte ens de egna barnen.

Jodå, jag känner igen det.
Man tror man känner personen ifråga och så visar det sig till slut att det är en falsk en!

Sådant är obehagligt. Människor är skrämmande, tycker jag. Det skrämmer mig att man aldrig riktigt tycks kunna lära känna någon ordentligt. Hoppas imorgon är en bättre dag!

Det kommer nog tyvärr alltid att finnas människor som överraskar oss mer eller mindre positivt. Besvikelsen och misstron varierar i styrka men behagligt blir det aldrig....... Kram.

Att lita på att en annan människa visar upp en korrekt bild av sig själv är inte dumt eller naivt, det är en rättighet.

Det är när man slutat tro på människor som man ligger illa till.
Jg vet att det är jobbigt när man upptäcker en sida av en person som man aldrig trodde att dom hade. Men det säger mer om den personen än om dig.

Att man ha kvar förmågan att bli besviken på människor är något jag kallar godhet!