Spöken? Finns de?
Klart att spöken finns! Det är ungefär som att säga att tomten inte finns, men i och för sig tror jag inte på vare sig spöken eller tomten, men jag tror på andar.
Jag tror att när man dör så hamnar man på "andra sidan". Därifrån kan man titta hit, ungefär som ett envägsfönster, de ser oss, men vi ser inte dem. Däremot kan vi prata med de döda om vi vill, jag pratar med min pappa rätt ofta, särskilt när jag gör mat för det var verkligen något han var duktig på. Är jag i tvivel hur jag skall göra så frågar jag pappa inuti mitt huvud och sen pausar jag i väntan på svaret och så får jag det. Han är rätt snabb faktisk!

Vad tror ni på? Finns spöken? Finns andra sidan? Tycker ni att man inte borde tro alls och enbart förlita sig på vetenskapen? Vetenskapen sa en gång i tiden att jorden var platt och jag tror nog de har rätt när de i dag säger att den är rund, men jag tror de har fel på massor av andra saker som vi inte ens kan föreställa oss i dag.

Jag vet inte vad jag tror. Jag är så skeptiskt lagd, så jag har svårt att köpa "sånt" rakt av, samtidigt som jag har upplevt konstiga oförklarliga saker som gör att jag inte vet ändå. Jag tror mer på andar och spöken än jag tror att det har varit utomjordingar här på vår jord.
Ibland kan jag ana att mycket av det människor säger sig ha upplevt har ägt rum i deras egen hjärna, som typ hallucinationer, men jag vet ju inte, och vill inte avfärda någon heller.
Sånt här är jättespännande.
SV: varför inte? Barnets födelse är väl lika stor upplevelse för pappan? Sen behöver han kanske inte titta ner där all action äger rum, men uppe vid min sda, hållandes min hand.. detskulle jag aldrig ta ifrån honom.
Jag tror på spöken eller att själarna fortsätter sin vandring. Ibland kan man känna dess närhet.
Livet kan väl inte bara ta slut när man dör, jag tror på en fortsättning men vet inte hur...
Detta är ett spännande ämne som faktiskt ingen har ett riktigt svar på, kanske just därför som det är så spännande...och ibland lite skrämmande.
kram
Jag tror på andra sidan.. tror.. eller ja jag vet inte, jag tror att själen kommer i en ny kropp, när man dör födds någon ny - själarna finns på jorden hela tiden.. det tror jag på.. tror jag..
Jag pratade med döda förr, inte längre. Pratar mer mig själv numera.. och tro mig det är inte bra, det är schizofreniskt!
när jag var 18 och min bästa vän tog livet av sig trodde jag på allvar att han stog bredvid min säng minst en månad varje natt. Kan inte förklara varför, men sen försvann bara känslan
det spökar på min blogg - Kolla!
Ojoj, svår fråga. Jag vet inte riktigt vad jag tror på. Jag hoppas (och därför) tror att det inte bara tar slut när vi dör. Känns som ett sådant slöseri av själen. Men om den hamnar på andra sidan, föds om eller vad det vet jag inte riktigt vad jag tror. Jag som arbetar nära döden ser en hel del saker som är svåra att förklara med, inga spöken eller nåt sånt än men hur folk har kunnat styra när de dör tex.
jag tror både på andar/spöken och på utomjordingar, har haft upplevelser som gör att jag inte kan låta bli att tro på andevärlden, och att inte tro på utomjordingar är så oerhört egoistiskt för nog fasen kan vi inte vara ensamma i hela det enorma Universum vi lever i...
Sv: tack :)
Det här livet är kanske andra sidan.
Första sidan var vi på innan vi föddes och då blir det alltså tredje sidan vi hamnar på sen.
Kanske blir det en hel bok till slut.
Jag tror på det, jag tror speciellt att mina hundar pratar med "någon".
Nepp. Varken på spöken eller andar.
Jag vet inte vad jag ska tro.
Ibland kan jag få för mej att pappa är med mej.
Men vad är meningen med att leva och dö här, för att sen fortsätta nån helt annanstanns? Utan att kunna vara med nära och kära...Jag får lixom inte ihop meningen med det..
djupa tankar en fredagkväll :-D
Låt var och en bli salig på sin tro! Att tro är väl till viss del en förhoppning om hur man vill att det ska vara och varför ska man inte få hoppas? Vetenskap i all ära, men allt kan och behöver inte bevisas. Jag känner en tröst i att Pappa och Svärmor kan "följa" med från sin sida, se att det går bra för barnbarnen och se att vi klarar oss. Skulle dom få för sig att hälsa på är dom varmt välkomna!
SV: Ja, torget är förfärligt och somliga ideer också! ;D Skålpå dej, bästaste Em!!
sv: Jag tror nog hon äter det. =)
Sv: Ja, vaddårå? Gillar du inte modebloggar eller?;D
Tror definitivt att de finns för såna som är mottagliga för dom. Tror inte att jag är mottaglig. Andra sidan finns oxå, tror jag.
Sv: Vad tror du jag hade tänkt=D Skål på dig!!
Jag tror på spöken, till viss mån jag med. Jag tror att man kan se spöken också, om man är mottaglig. Spöken, eller andar, kan nog visa sig om de vill, och om de är kvar, för dem de vet är mottagliga och skulle klara av en sån händelse. Därför tror jag att få sett dem, eftersom inte alla skulle klara det, och det kanske deras bortgångna vet om. Däremot tror jag många går vidare istället för att stanna kvar i vår värld, till ett mycket bättre ställe där de kan vaka över oss utan att kanske se. :)
D klart det finns. Jag har upplevt väldigt mycket så jag har fått mina bevis. Bland annat meddelade jag en väns familj att deras son var borta innan ens de hade fått reda på det för han kom till mig och putta till mig & spökade sedan dess i 5 månader. Låter sjukt för andra kanske men det är bara sanning. . . . .Kram K
Jorå, jag tror och medium kan se in i andra världar. De är på det viset de kan hjälpa människor. :)
Andliga öppna personer kan se glimtar av det till exempel andar. Det beror helt på hur öppet sinne du har. :)
Mmmm (vetenskap), vi kan INTE se luften, men vi VET att den finns där.... ;)
kadri, din bäste vän fanns med dig.
Elis, så rätt så rätt! Synd bara att du inte kommunicerar med dem längre! :( Jag pratar också med mig själv utan att vara sjuk. Jag skrattar bara åt det. ;)
hugan, din pappa är med dig. :)
Jag tror absolut. Just nu lite för sjuk för att utveckla... Men jag får försöka komma ihåg det när jag piggnat till.
Det är rätt svårt att veta vad som finns och inte finns. Förr var det t ex självklart att jorden var platt. :D
Saker och ting behöver inte alltid vara som vi människor tror att det är. :D
Robert: Men kanske jorden ÄR platt ändå? Att vi har fel? Att vi kanske bara tror det för att det ser så ut? ;D
Du har rätt. ;D
Teorierna om universum förutsäger ju en massa konstiga saker som inte går att begripa så allt är ju möjligt - även spöken. ;D
Sv: Du har alltid så underbara idéer!:D
Sov gott Em!:)
Jag tror som du, på andar. Vad som finns på den där andra sidan ska bli spännande att se så småningom tycker jag! När man dör då hoho^^
SV: Du är så fin Em! Jag vet, jag gör det av bara farten. Turligt nog säger alla andra bloggar ifrån när jag skriver @ i fältet för url men inte din blogg ;) Och trots att jag fyller i kom i håg mig rutan så måste jag skriva in allt varje gång jag kommenterar. inte mycket att göra åt. en gång knasboll, allid knasboll. ;)
Absolut! Självklart finns "spöken"! Jag tror samma som du, att de kan se oss och att vi kan prata med de. Jag brukar prata (eller skälla) på min pojkvän!
Då förstår jag.. sov gott underbara em. Natti natti.
Jag tror stenhårt! ( på allt tyvärr, jag är väldigt lättpåverkad av min paranioda fantasi )
Jag har upplevt saker jag inte kan komma på en naturlig förklaring till, fast i och för sig orkar jag inte gräva så djupt i det när det är enklare att säga att det beror på något övernaturligt...
natti, natti på dej, hoppas spökena håller sig borta från Egoina nu!
Det var jag som komenterade kl 19.16.....
Så jobbigt att behöva skriva sitt namn...går inte att trycka i komihåg rutan...och jag är ju så virrig och glömsk att jag glömmer skriva......
Kram
Det måste finnas en annan dimension...där finns alla skyddsänglar. Jag skulle nog inte vara här om inte de från den andra sidan vakade över mig.
Jag har träffat många mediala människor och de flesta säger till mig: -Du har många med dig...
På en fest en gång så hade en tjej en slagruta och kollade våra auran och om vi hade följeslagare. Jag hade tre långa följeslagare - en på var sida och en bakom mig. Hon trodde det var män eftersom de var långa.
Jag pratar också med min pappa i mitt huvud och mina äldre släktingar...jag tänker att de är med mig och skyddar mig.
Sv: Äsch, vem behöver karl för mmmmm det finns grejer för det, mycket smidigare dessutom och kräver inget i gengäld. Att fixa i hemmet däremot, där är karlar bra att ha!
Jag tror att de som är troende i alla fall är lyckligare under sin tid på jorden än icke-troende eftersom de har en övertygelse om att det kommer något efter livet. Skulle det sedan visa sig att det inte kommer något efter livet så har ju den troende i alla fall haft "hopp" under hela livet vilket är mer än vad många icke-troende känner.
Även om jag på pappret är katolik så har jag personligen svårt att tro på en specifik religion eftersom religionstillhörighet i såpass stor grad styrs av var i världen man föds. Det känns helt enkelt orättvist att den "sanna tron" skall vara mer eller mindre avgränsad till en del av världen. Däremot tror jag på alla religioners grundbud som i princip lyder att man skall vara snäll mot andra...
Dessutom tror jag på min egenkomponerade tro... Tetris-ismen, http://tetrisism.blogspot.com/2007/08/stringtrosa.html
Tack å hej, NN4AN_Mike (som gärna vill tro)
Jag vet inte riktigt vad jag tror när det gäller något...men jag vet att jag INTE inte tror på andar.. ;)
Det här är en svår fråga. Det finns ett par saker som verkligen har fått mig att fundera och jag vill verkligen tro på andevärlden och att nära och kära kommer på besök men jag VET inte och jag vill nog ha riktiga bevis innan jag helt kan tro.
Ja, det verkar ju som att det faktiskt går att få kontakt med dom döda.. Jag själv har ingen erfarenhet, men en nära vän har via medium fått kontakt med både mormor å farmor. Och dessa två har för kompisen(via mediumet) berättat om saker, som endast kompisen å farmor/mormor vetat..
Mkt intressant å spännande är det iaf! :)
Janne: Om du skulle få riktiga bevis så ville inte det du tänker på vara en tro längre, då ville det vara en vetenskap, men det är ju inte så dumt att lite på en vetenskap? :D Men utifrån vår kommunikation tidigare så känns det som att du är öppen för både det ena och det andra och utifrån hur jag tror, så är det det som är viktigt. GOD MORGON! :D
Vill tro men är väldigt tveksam.
Ja klart det finns, hemma i vår lägenhet spökar det då och då... En natt vakna min sambo att där stod en skallig flicka med lila nattlinne i dörr öppningen.... Sen har brevinkastet öppnats mitt i natten och post släpps in, men sen på morgonen var där inget :/
Jag har två porträtt tecknade av ett medium som ska föreställa mina följeslagare. Det är ca 1 år sedan som jag för första gången i mitt liv kontaktat någon som säger sig kunna se sådant. Jag vet inte riktigt vad jag tror, kanske det är så att det är svårt att acceptera att livet bara är så här och inget mer? jag vill gärna att det ska vara mer så jag försöker att ha öppna sinnen. Ha en fortsatt riktigt bra helg!
Jag tror att det finns något på en plats vi inte kan se, jag har en person på andra sidan som jag vänder mig till när något håller på att gå på tok, han hjälper mig och jag har även sett honom i ett foto som hänger bredvid min säng.
jag resonerar som så att det är möjligt att det finns eftersom det inte går att bevisa. o det gäller allt som t ex UFO,andar mm mm
Absolut. Det finns så mycket vi inte kan förklara eller se. Det tycker jag är mycket trevligare än att veta och ha bevis för allt, det gör ju livet tråkigt. Tänkt så mycket som har varit bevisat och skrivet i sten inom vetenskapen genom århundradena, som sedan reviderats totalt.
Det har du rätt i och eftersom jag litar på seriös vetenskap så skulle jag hellre vilja veta än tro. :D
jag tror att man dör, sen blir det inget mer med det. kanske tråkigt men när man är sådär 90 år så tror jag att man tycker det låter ganska lockande att bara slippa göra nåt, bara sova.
eller så säger jag det här bara för att jag är feg och försöker intala mig själv att andar inte finns..
JAG tror! :) på andar alltså.
ibland önskar jag att jag inte tror på dem.
som jag bloggat om förut, när jag gått och lagt mig och "någon ande tar kontakt" DÅ vill jag fortsätta tro. men när man går omkring på kvällen och bara känner obehag då vill jag bannemig inte tro.
Jag pratar mkt med min momma. Hon hjälper när hon kan :)
Jag är skeptisk men samtidigt vill jag tro på det. Förlorade min bästa vän för exakt två år sen och jag vill tro att hon är här hos mej ibland och tittar till..
Var ju hos en madium en gång och de hon sa stämde så väl in på mej.. Så jag vet inte om man ska skratta eller gråta =))
