Det finns inte rätt eller fel när allt blir fel ändå

Jag tycker också att man ska göra slut direkt. Hemskt för båda att han eller hon går omkring på en fest och låtsas att allt är bra, det skulle nog kännas som ett ännu värre svek.

Usch, skitsvårt ju, jag förstår det där med att man inte vill sabba tex en bal, men kan ju inte va roligt att veta att man har vart i lag med nån som har tänkt sig att göra slut heller..

En svår fråga, eller egentligen inte. Efter två år borde man inte göra några förhastade slutsatser innan man gör slut så en vecka till eller två borde inte spelat någon roll. Kanske hade han ändrat uppfattning om han varit med på balen?

En av gångerna när mitt ex dumpade mig var typ en vecka innan vi skulle i väg på en weekend med hotell och allt. Det var inte weekenden i sig som var grejen utan vi skulle på en tillställning och då passa på att umgås. Nu när hon passade på att göra slut en vecka före så fick jag åka själv, men det hade varit trevligt om hon hade varit med, oavsett om hon dumpat mig innan eller inte. Vi höll ändå kontakten och träffades ofta ganska länge efter det.

Jag hade också velat bli dumpad så fort som den andra förstod att det var så han kände. Usch för att titta på foton och veta att personen brevid mig inte älskar mig.

Jag håller med de andra.

Robert: Fegis! ;D

sv; Det hjälpte definitivt för mig! Jag var lite nedstämd och på dåligt humör, men promenaden gjorde att det kändes så bra mycket bättre under tiden man gick och även efteråt! :)

Haha! När tänkte du springa härnäst? ;D

Hmm, det där är svårt men jag har alltid sagt till min man at dem dagen han är säker på att han inte älskar mig längre ska han begära skilsmässa..fyy för att vara tillsammans med någon som håller fast av medkänsla!! Sen kan man ju faktiskt ha svackor i ett förhållande så en vecka extra kanske gör att man inte släpper taget sen?!?

Klart man ska göra det direkt! Tjejen (eller vem det nu är som blir dumpad) kan ju hitta någon ny på balen om hon har tur :)

Bättre en brutal sanning än en feg lögn
SVAR: Ingen fara ... jag tänker vara med på midsommar ... så om jag ska krypa på knäna :-)
En del på jobbet som har hänt så jag är lite "sjuk" av det också tror jag. Vi kan ta det senare ...

Exakt detta hände faktiskt mig, fast jag skulle inte ta studenten utan skulle gå ut nian. Han väntade tills dagen efter balen och det var jag tacksam för. Bara för att han inte längre var kär betyder det inte att han inte bryr sig, så att sen se bilder på det efteråt gör inte alls ont eller är störande. Han gjorde ju som han gjorde för att han faktiskt brydde sig och ville att jag skulle få minnas min första bal positivt!

Jag hade också velat bli dumpad så fort som möjligt. Att dra ut på det är bara jobbigt. Jag hade inte velat vara jätteglad efter balen och så kommer vi pojkvän och gör slut med mig. Det hade jag verkligen inte velat.

Jag själv föredrar den brutala sanningen, för det värsta jag vet är att känna mig lurad. Men jag kan förstå att andra tänker annorlunda, som Sandra som upplevt det själv.

Jag är på Heidis nivå. Men min fråga är nu varför gjorde han bara inte slut veckan innan? Då han kände de?

Då hade hon iallafall kunnat återhämta sig liiiiite o förmodligen som i hämnd kunna skaffa sig ny partner inför själva balen? Hade jag gjort.

Robert: I morgon bitti, i dag var det gymmet som gällde. Du då? :D

SV: Ja de var nog förmodligen så, för hon skulle sova hos mig och ingen annan :D Min famn endast. :D det är kärlek Em :D hon är min lycka.

Hoppas det blir inom några dagar iaf så man får upp flåset ordentligt. :D

Innan....på balen hade jag raggat satan och visat vad puckot gick miste på ;D

sv: Jaaa RAKA puckar.
Du har ju redan berättat detta för mig i en kommentar förra månaden. Men raka puckar de är de som skall gälla. För som du skriver så kommer jag bara äcklas över hur falsk han egentligen var o gjorde mig lycklig på en sådan dag på falska grunder, då kan han lika gärna säga hejdå direkt o ja leta efter en annan hunk, ensam lär man ju knappast vara haha. Men lite ledsen lär man ju bli, men man gör ju dagen som man vill att den skall vara :)

Jag vet inte. Vi är ju tillsammans av medlidande för att ingen annan vill ha oss :-)

Jag skulle vilja att han väntade, för vääääldigt ofta när folk gör slut kanske de ångrar sig efteråt och då är allt förstört i onödan

och som nån annan sa,, han kanske ångrar sig efter balen =)

Hur jobbigt det än är...har man bestämt sig är det bäst att göra pinan kort!!!!

Jag vacklar, men har varit med om det och minns hur vidrigt det var att stå på det där bröllopet/festen och förklara, försöka att inte gråta medans glädjen srputar ur öronen på alla andra. Fast å andra sidan... Det är inte lätt. Inte alls.

Sv: TACK :D
Jag håller alla tummar jag har för att det ska gå vägen för dig också :)

Även om det kanske känns taskigt så tycker jag att man ska göra slut direkt. Om det är genomtänkt vill säga!!

Rakt fram med den brutala sanningen, även om den svider tycker jag. Att låtsas är alltid fel för alla inblandade.

Gillar dina tankar här, Em. Jag håller med. Jag hade velat få veta det direkt, inte veta att den jag älskade och som jag höll om och allt inte älskade mig tillbaka utan bara "gjorde det för min skull". :)

Jag funderade litet på det där och helt givet är nu inte svaret.

Om man är 18-19 år och har haft en relation i två år, så är det inte som en 14-åring som varit ihop i en månad men det är heller inte som en långvarig vuxen relation. I en lång relation har man sina ups & downs och man har lärt sig att down-perioderna kan vara duktigt länge för att sedan övergå i en up-period. Man dumpar inte varandra bara för att saker och ting är skit ett tag.

I tonåren kanske man fortfarande vill ha förälskelse mer än det man får i ett "gammalt" förhållande och förälskelsen kan ta slut väldigt plötsligt. Då är det inte lätt att gå kvar i en relation, man vill nog ur den ganska raskt.

Men som alltid, det finns alla varianter på hur man är och hur man hanterar det hela.

Anne: Jag vet inte om jag förstod dig rätt, men jag utgick från att killen hade bestämt sig för att så skulle det vara oavsett och för egen del hade jag velat att han gjorde slut på en gång då. Men jag har förståelse för att andra kan tycka att han borde vänta tills efteråt. Att det är annorlunda beroende på ålder och hur länge relationen har varat håller jag med om. Det var därför jag tog ett konkret exempel.

"Så säg det och få det gjort
Det finns bara ett enda sätt att brinna upp" - som Håkan sjunger...

Frågan är också hur mycket hänsyn man ger sig själv när man låtsas att man är ihop bara för den andras skull?

I det läget tror jag mest det handlar om hänsyn till sig själv och inte till partnern!!! Det är otroligt egoistiskt, faktiskt :o(
Now I'm back in Umeå again!! ;o)

Jag har lärt mig den hårda vägen att det är bättre att göra slut så fort man känner att man vill det.
Jag ville göra slut med min (dåvarande) pojkvän i februari, då hade vi varit ihop i 4 månader. Men jag visste inte hur jag skulle göra, och ville tänka igenom det, så det slutade tillslut med att jag, dagen efter att vi firade 7 månader, gjorde slut.
Veckan efter hamnade han på "sjukhus", och kommer antagligen få stanna där tills slutet på sommarlovet.
Vad jag vill säga med det här är att om jag hade gjort slut i februari, så hade det inte slutat så illa. Då hade vi inte varit lika fästa vid varandra.

Förövrigt älskar jag din blogg och önskar att jag hade en lika cool mamma som Egoina. Fast min mamma är också rätt cool. :c

Jag har faktiskt varit med om det scenariot. Jag och mitt ex hade varit tillsammans i drygt 4 år och på baldagen gjorde vi slut. Det absolut värsta jag varit med om och jag hade verkligen föredragit att vi hade "fejkat" den dagen och gjort slut dagen efter. Varje år det är bal så kommer minnena tillbaka och varje gång jag tänker tillbaka på vad som skulle kunna ha varit en utav de roligaste dagarna i mitt liv fylls jag bara av ångest, nedstämdhet och saknad.

hej!
jag har en väldigt jobbig hemlighet som jag skäms otroligt mycket över.
jag har för mig att du skrivit ett inlägg om det tidigare, men kan inte hitta det just nu.

Men, jag har ganska mycket hår på kroppen.
Jag kan inte ha på mig en bikiniunderdel, då håret växer lågt ut på sidorna och man ser tydligt om man rakat bort håret.
Det har även börjat växa ner mot låren.. Jag kan ligga och gråta över detta, för jag känner mig så äcklig.
Vilken kille vill ha en apa till tjej? så känner jag mig, som en apa.

Vet du hur man kan göra åt det? För jag mår verkligen dåligt över det.
Jag våger heller inte gå till någon läkare, då jag skäms så otroligt mycket. Det är ingen annan än jag som vet om mitt problem.
Det är självklart inte bara vid bikinilinjen. Utan även att det växer väldigt fort på bena också, med svarta hårstrån.
Kan även få en liten mustach ibland...
Jag behöver hjälp!!!

du får gärna mejla mig, då jag inte vill lägga ut en blogg-adress.