Trodde det var bimbo-varning
1. Fick du bröst tidigt?
Sv: När jag gick i fyran började de små rackarna krypa fram.
2. Hur stora blev de?
Sv: Jag höll mig rätt stadigt på en c-kupa tills jag gick upp massa i vikt och fick en d-kupa
3. Varför blev du missnöjd med de?
Sv: När jag gick upp massa i vikt så blev tuttarna större, när jag sedan gick ned väldigt fort i vikt igen så tappade brösten formen helt. De blev hängiga och platta.
4. Är brösten viktiga för dig? I så fall på vilket sätt? När du bär kläder? När du har sex?
Sv: Med tanke på att jag valt att operera dem så måste jag svara "Ja!" på denna frågan. Sedan tycker jag inte att storleken är så viktig. Jag hade gärna haft lite mindre. Så länge de sitter där de ska och inte är tomma så är jag nöjd. Under kläder som skymmer brösten så har det inte stört mig att mina varit hängiga och platta. Jag har ibland gått omkring med två bhar bara för extra stöd. Jag kände mig väldigt begränsad med mina "hängbröst" då jag inte kunde gå på badhuset, kunde inte ha vilken bikiniöverdel jag ville. Jag fick ångest varje gång jag fått ta av bhn och duscha ENSAM eller lägga mig för att sova. Så det här att träffa killar, klä av dig (antingen för att sova eller för sex) det har varit en pina. Jag har dolt brösten tills jag lagt mig under täcket. Att ha sex och gömma bröst, det rimmar jävligt illa. Så inte ens det har jag kunna njutit av fullt ut.
5. Har killar du har varit tillsammans med uppmärksammat dina bröst positivt eller negativt?
Sv: På högstadiet var det ett par som klagade. Men då var det inte ens aktuellt att visa brösten för en kille. Så hur de kunde klaga vet jag inte. På äldre dar är det INGEN som klagat. Dom har tyckt att jag varit töntig som klagat så mycket. "Äkta vara" har dom sagt och absolut aldrig klagat det minsta.
6. Hur länge tänkte du på att du ville operera dem?
Sv: Jag har sagt i säkert 5 år att jag ska operera dom. Det har varit liksom "Jag SKA operera dem NÅGONGÅNG", du vet en sådan känsla som att man SÄGER att man ska, men det blir aldrig av. Lite så har det känts. Jag har varit för rädd för smärtan efteråt. Så nu är det verkligen en dröm som blivit sann.
7. Hur gick du till väga för att hitta någon som kunde operera?
Sv: Jag sökte på bröstoperation på Google för att kolla vart det fanns kliniker, vad det kostade och så vidare. Sånt som jag gjort tusen gånger under några års tid men inte kommit någon vart. Så klickade jag runt på olika kliniker, hittade en som låg 40 mil bort, skickade en intresseanmälan och fick svar ganska snart.
8. Kollade du upp läkaren för att veta om han/hon var bra?
Sv: Det gjorde jag FAKTISKT INTE. Jag läste lite på deras hemsida och där stod det att dom hållit på med det i x antal år, har även sett bilder från operationer hos dem så jag litade på det. Jag blev dock väldigt nervös på hur seriösa de var när jag fick tid så himla snart. Då jag skickade intresseanmälan så fanns det tid redan "nästa vecka". Men samtidigt så är det ingen sådär superstor klinik heller som jag kan tänka mig finns söderöver. Det känns lite som att det är fler som skulle genomgå plastik-kirurgi söderut än här uppe liksom.
9. Mycket kostade det?
Sv: Sek 42000:-
10. Var det något du behövde göra innan? Banta, fasta, träna?
Sv: Fasta i 7 timmar innan operation. Åt en lätt frukost, sedan drack jag Festis :D
11. Narkos eller lokalbedövning?
Sv: Narkos.
12. Hur lång tid tog operationen? Vad sorts implantat?
Sv: Jag är inte HELT säker men 2 timmar tror jag det tog. Men då gjorde jag även ett lyft på ena bröstvårtan. Jag valde anatomiska inplantat, just för att jag vill att de ska se så äkta ut som möjligt.
13. Hur kändes det när du kvicknade till?
Sv: Det kändes som en djävulsk träningsvärk i brösten. Det minns jag att jag sa när jag vaknade. Men annars kändes det bra. Jag åt och drack ganska direkt och fick rulla in på hotellrummet efter ca en timme.
När jag vaknade sken jag upp som en sol och sa: "Åh! Får jag sminka mig nu?!" Haha, viktigast av allt.
Men jag mådde bra, inget illamående. Lite snurrig bara och ostadig på benen.
14. Hur bandageras det hela?
Sv: De sydde och satte på en tejp, sedan (nu har jag tappat ordet) men typ kompresser, och en sjukt stadig sport-bh. Med tanke på att bh:n sitter så hårt (trycker in brösten mot ryggen och från sidorna och jag dessutom har det andra bandet som trycker från sidorna och uppifrån så blir det ett väldigt tryck.
Jag vet nu att man använder bröstmusklerna till ALLT, vad man än ska göra så används bröstmusklerna och DET KÄNNS.
15. Hur länge är man sjukskriven?
Sv: Enligt läkaren så brukar man normal vara hemma en vecka. Idag är det exakt en vecka sedan jag opererade mig och jag blir hemma resten av veckan just för att inte anstränga mig i onödan. Jag vill inte ha några komplikationer som gör att jag måste tillbaka och plocka ut dem igen.
Själv har jag en liten B-kupa som jag gillar jättemycket, särskilt nu med åldern för de ser till att sitta där de skall ändå. Jag har faktisk aldrig önskat mig stora bortsett från en enskild kväll nu och då när man vill vara extra fin när man går ut. Varför jag alltid har gillat mina relativt små är faktisk av samma orsak som gör att Jompen ville operera sina, att brösten sitter där de skall!
Så ingen bimbo-varning här som jag ser det och jag är rätt övertygad om att om någon har frågor så kan ni säkert sticka in till Jompen och fråga. En jättetrevlig 21-åring tjej!
Och missuppfatta inte nu, jag menar inte att alla som inte har "perfekta" bröst skall operera sig, men däremot så tycker jag att om man har något som känns väldigt hämmande, så är det helt okej att åtgärda det om man har möjligheten. Sen finns det massor med onödiga och/eller sjuka ingrepp som jag inte förstår mig ett dugg på.
Jompen är en bra tjej!
Kul info! Kraam
Där ser man. =)
Nej, många förstår man sig inte alls på, men jag tycker också att man kan ta möjligheten att förändra, ifall man mår dåligt av det.
Det bästa är förstås ifall man kan lära sig acceptera den kropp man har, men det är inte så lätt alla gånger.
Det finns olika sidor av bröstoperationer o det var bra av dig att lyfta fram den här! Jag har en kompis som under mååånga år hade komplex för sina knappt existerande bröst..till slut opererade hon dem till "normal" storlek o det blev skitbra, både med brösten o hennes självförtroende!
Jompen är en jättetrevlig och gullig tjej, och jag har aldrig tvivlat på att hon inte haft en jättebra anledning att operera sina bröst. Egentligen tror jag det är så för många som opererar brösten, bara det att bimbosarna är de som går in för att synas.
Kul att du gjorde en intervju med henne och att hon gick med på att du berättade i bloggen, för det kan behövas att folk får se att det kan finnas flera anledningar till att man gör ett skönhetsingrepp.
Var och blir salig på sin fason, har inga som helst problem eller fördomar mot plastikoperationer. Skulle def. kunna tänka mig om tid/pengar/motivation finns.
.. man behöver inte vara bimbo för detta. nu har du lärt dig ngt EM ;)
men som du äsger man kan ju inte gå och skämmas...
sv.. japp nu ligger nåågra upppe,. så om tid och lust, kika :)
PUSS
sv: Haha kan jag tänka mej ;)
Klart man inte behöver vara en bimbo för att man opererat sig. Har själv kompisar som gjort det. Fast de har lagt in så lite så att det ser helt normalt ut. Den här tjejen gjorde det för sin egen självkänslas skull och då är det helt okey tycker jag, däremot så är jag emot de tjejerna som opererar in FÖR mycket så att de ser ut att falla framåt;) Då tycker jag att man förstör sig själv.(som Kissie)
Visst är det ok med operationer om man gör det för att rätta till något som inte sitter som det ska och man inte är nöjd. Däremot är det ju egentligen lika ok, men dumt att göra operationer av något som redan sitter som det ska och ser bra ut för att det ska bli större. Tänker då närmast på de som byter stoppar i silikon i storlek med en badboll (kanske lite överdrivet) för att få stora bröst, eller fyller läpparna så det man matchar ankorna i parken.
Jag hade en fyrbarns-MILF förut och visst hade tyngdlagen (och fyra barn ) gjort sitt, men när hon låg på rygg så märktes inte det så mycket. Ryggläge kostade mindre än en operation.
Sv. Självklart är mannen snygg..hahaha..annars hade jag ju inte valt honom! Nävars, han ser nog ganska vanlig ut faktiskt (o lite rund om magen) men han har en otroligt skön humor o i mina ögon är han skitsnygg ;)
Tack Jompen för att du ställde upp och berättade detta!
Jag känner ett par som har opererat brösten, men det är bröstförminskningar det handlar om.
Klart man ska göra det man känner är bäst för en själv!
Till och med hon själv erkänner att det är enbart hon själv som inte tycker om dem.. och visst, jag gillar inte ina heller (som jobbar för att ta sig till KINA) men jag skulel nog inte operera dem.. absolut inte för de pengarna.
Hon verkar dock ha koll och det blir ju mer och mer ok så..
Jag gillar det helt enkelt inte.
sv: Jo jag kom på medans jag skrev att jag HAR ju faktiskt något att fira. men jag tänkte jag skulle hoppa det. så jag la till ett "typ" istället ;)
jag tog och länkade dig nyss också. och hänvisade till inlägget så la jag bara upp bilder från i veckan.
Kroppen och själen hänger ju ihop, så det är ju logiskt att välbefinnandet har att göra med hur man trivs i sin kropp. Sen vet jag av egen erfarenhet att man ofta ändrar inställning med åren - hade jag haft pengarna och modet när jag var i hennes ålder hade jag nog gjort likadant...
Jag skulle också kunna tänka mig att fixa till mina, inte större men fastare... och runda!
Ja, en nära vän opererade bort ca 5 kg fettvävnad dvs hon förminskade sina bröst för de var för stroa så hon ej kunde sporta, hade huvudvärk m.m. Så, det finns många skäl... Bra "reportage"!
:)
Vilken tuff tjej som ville att du skulle skriva om det där.
Har själv gått med planer om att operera brösten. Mindre.
Går omkring med en 100 D i storlek. 158 cm lång(kort)
Det är tungt för ryggen och axlarna....
Men vet inte hur lätt det är att få en operationstid.
Har funderat till och från och länge.
Tack för ditt inlägg Em.
Kramen Synnöve.
Intressant ämne! Själv är jag kluven.. dels tycker jag såklart att alla ska göra det de mår bra av, men samtidigt tycker jag att alla ska känna sig fina hur de än är.. svårt det där!
Janne berättade om Jompen för mig, jag gillar henne, skön tjej! :) Tycker man skall få operera de man vill så länge de inte är DOCK -BRATVARNING på det... (hintar mot en viss bloggerska.. haha)
Janne är pörskans bra han! :D
sedan vet jag ju inte om det han sagt är bra eller dåligt, men skitsamma bara jag är värd att prata om ;)
Jompen är skön och tuff som vågar och vill berätta.
Det är väl helt individuellt om man vill operera sig eller inte. Mår man bättre på nåt vis själv av det kan det ju vara värt att göra en operation.
tummen upp!
Har full förståelse för de som gör något åt sin kropp...egentligen är det ju inte någon skillnad om det är tänder som får kronor eller bleks, åderbråck som tas bort då de misspryder osv. Kramiz
Exakt såhär känner jag. Både som dig och henne! Är (trotsd ett barn) väldigt nöjd emd mina bröst. De har nu pga ppiller byte blivit en stor D kupa och jag känner att de nästan är för stora. Men när jag går ner i vikt krymper bröstn först och då blir det lite väl "tomt" om du förstår.
Så om jag får fler barn eller bestämmer mig för att krympa några kilon och stanna där på ålderns höst, så komme jag nog lägga in ett par nya fräscha boobisar. Dock en full C, inte mer. Det är otympligt känner jag nu och ibland känner jag mig lite väl "white trash" när brösten är överallt...
Huvudsaken att man trivs med sin byst.
Om man sen gör den mindre eller större
upp till var och en.
Kram Ingrid
jag känner en hel del människor som har opererat sig och ingen bimbo varning där heller. Vissa har lyft rumpan, andra fettsygit sig o vissa trar ner magen. De flesta som är sergösa tänker nog länge på det.
jag däremot har alltid velat o ha små bröst . har 75 F just nu hemskt störande
Intressant intervju! Har två vänner som gjort precis samma de senaste veckorna, och de svarar ungefär likadant!
BIMBO! Dum och dummare!!!!!!
