Ibland kliar det
Det är inte den enskilda gången med ångest som tär på mig och får mig att misströsta, det är det att jag aldrig blir av med skiten, att den tröttar ut mig och att den förstör när det jag vill är att se fram mot något med glädje. De som tror att det handlar om hur man tänker har fel, det handlar om en smygande känsla i kroppen. Det kryper i en och precis som med ett myggbett som kliar, så kan man inte undvika att störas av känslan.
Fan ta skiten!
inlägg om detta de dagar jag känner så, det orkar jag inte.
Nu är det en ny vecka och nya utmaningar! God morgon, gott folk!
Vet att det inte finns några ord som lättar och på riktigt gör det bättre. Så jag skickar bara en stor cyberkram. kram
Puh låter jobbigt. Vad säger man? kämpa på? Vet inte... Är lyckligt lottad och inte drabbad så att jag förstår kan jag inte heller säga.
Men ett godmorgon, en önskan om att det ska lätta för dig och en stor kram det kan jag erbjuda.
Kram P
... så det är inte panikångest du har? Den ångesten är lättare att få bukt med. KBT är ju bra mot ångest ... att "lära sig" att hitta andra verktyg och "tänk" när det smyger sig på!
Tänker på dig!
Kramar
Godmorgon.
Känner så ibland jag med. Man kämpar motströms hela tiden.
Sänder dig en stor kram.
Kramen Synnöve.
Vad kämpigt. Undrar varför man får sån ångest egentligen. Och vad kan man göra för att bli av med den? KBT kanske inte är rätt metod mot den sortens ångest? Äta mediciner är väl kanske inte så kul heller.
Stor Godmorgonkram till dig! :)
Jobbigt!!!Håller med dig, fan ta skiten!!!!
Starkt att du skriverom det! Massor med kramar från mej!Godmorgon.
Vet precis hur du menar.. har kämpat med ångesten sedan 12års ålder. Men, man får kämpa på de dagar man orkar!
Robert. Usch, det är inte roligt.
Det kan ju inte vara kul alls.
Hoppas du vinner! =)
Godmorgon!
En stor kram till dig fina em
Jag vet mycket väl hur det känns. Har därför inget klämkäckt att säga mer än att jag vet.
Jag förstår också att du inte mår skit just nu och inte jag heller eftersom jag skriver här så jag önskar dig en riktigt bra dag med en varm Kram!
Jag har ingen aning om hur det är eller hur det känns, men det låter inte kul...
Myggbett vet jag mer om och dom är hemska!
Skönt att det inte är just nu i alla fall - nu tar vi tag i veckan :-)
Gomorron!
Den som uppfann det där med ångest borde ha tänkt ett steg längre.
God morgon underbara Em :D
Usch då, det låter ju inte roligt alls du. Undrar hur man ska bli av med den? vad man ska göra med den? Det är verkligen inte lätt alla gånger.
Du verkar ganska positiv för övrigt.
Lever med en som har ångest attacker ganska så ofta så förstår hur jobbigt det kan vara.
Carpe diem säger jag :)
Jo, det där med ångest känner man igen... Våren brukar dock vara min fristad från allt sådant. Jag blir så glad för alla små vårtecken, hur varje dag blir ljusare och varmare, och alla roliga aktiviteter man kan ta sig för.
Men jag är nog mer den deprimerade typen, än ångesttypen. Och ljus är dokumenterat bra mot depressioner. Dessutom tränar jag så mycket, inte bara för att det är nyttigt och tidsfördrivande, utan också för att det frigör endorfiner så att jag blir väldigt uppåt och orkar mer.
Vet inte vad man kan göra för att förebygga ångest.
Usch för ångest. Jag avskyr ångest och jag får väldigt lätt ångest för ingenting. Ingen förklaring varför och man blir orolig och illa till mods. Fruktansvärt jobbigt. Förnuftet säger 'skit i det, du har ingen anledning' men lik förbannat försvinner det inte.
Idag har jag ångest efter att vi lämnat in vår c-uppsats. Varför? Man ska väl vara glad för det eller? Men men, det är att härda ut tills det släpper, typ...
God morgon/förmiddag förresten :)
Åh, du är ju en så underbar person. Jag önskar att jag kunde göra något för att du skulle må bra jämt. Du har gjort så otroligt mycket för mig och jag vet ärligt talat inte hur jag ska tacka dig.
Du får en stor Kram i alla fall!
Tråkigt och säkert skitjobbigt. Jag önskar jag kunde hjälpa dig på något vis, men det är väl inte så det funkar heller...
Kram på dig!
Kan jag skrämma bort den på nåt sätt åt dig, så att den aldrig vågar komma tillbaka?
Ha det bra!
Jag förstår dig precis jag börja få ångestattacker ja på min studentkväll redan och så har det fortsatt i snart ett år. I början hade jag ingen aning om vad det var jag trodde liksom att jag hade ätit dåligt men den känslan var ju så annorlunda och precis som du beskriver en smygande känsla som bara biter. Jag brukar beskriva det som en bubbla man hammnar plötsligt i en mörk bubbla och tänker på vis man aldrig trodde att positiva lilla jag skulle tänka.
Jag fick tipset av en kurator att typ distrahera mig själv när jag känner att det smyger fram men det funkar inte så utan när jag distraherar mig själv så smyger det ändå upp och så äter det typ upp mig när jag slutligen slappnar av typ som när jag ska gå och lägga mig eller vad som helst liksom. Så jag känner med dig och jag blev så glad när du berätta för ett tag sedan att du klara av att vara med i ett radio program mot många odds.. det gav mig hopp för själv känner jag att jag kommer nog aldrig klara av att typ gifta mig eller göra något jättestort eftersom jag är rädd för en ångestattack liksom.
Du är en inspiration. Tack :)
Jag trodde faktiskt att jag var en av de personer som inte skulle känna på ångest men hujeda mig vad jag hade fel, de närmaste året har jag fått ångest så de skriker om det, tom panikångest.. Det är ingen kul känsla nej.
Vet precis hur du känner det, det är skit. Har haft ångest och panikångest i 6 år. Hade social fobi men det har jag övervunnit, delvis. Ångest är SKIT!
Jag kunde inte uttryckt det bättre själv. Det är nästan det värsta med ångesten, känlsan av hopplöshet... kommer man någonsin bli helt "fri"? Just nu njuter jag av att må så bra som jag gör, men man vet ju aldrig när trollen tittar fram igen. De poppar upp lite då och då men än så länge på en fullt hanterbar situation, inte alls som förra året.
Kram
Vi som har ångest får söka stöd i varandra.. det suger att den kommer tillbaka, men den går att besegra. Jag dör innan jag erkänner mig besegrad.
kram
Försök få riktigt flow i något du tycker om att göra när du känner så här. Då brukar den där jobbiga känslan försvinna lite. Gå ner iaf..det är skönt!
I know that feeling...och det är förhelvetes jävla hemskt.
Måste vara väldigt jobbigt !
Själv lider jag inte av det, även om jag har så mycket annat konstigt i kroppen.
Skönt att höra att det inte är en sån dag i dag i alla fall !
Jag vet inte om jag spinner för hårt på det här med amalgam, men en av de vanligaste åkommorna som man brukar få av kvicksilverförgiftning är just ångest...
Ett par länkar :
http://www.kvicksilver.org/hg/sjuk.html
http://www.kvicksilver.org/hg/visstedu.html
http://www.amalgamskadefonden.se/files/documents/kvicksilver-utskrift2.pdf
Kram på dig !
Du lyckas alltid göra oss läsare glada, fast du kanske mår skit själv.
Du är otrolig !
Det tror jag säkert! Ljus brunett är en intressant sak att vara. Inte riktigt blond, inte riktigt brunett.
Psst.. Jag vet precis hur du känner. Jag har lidit av panikångest i några år och äter medicin för det. Det går som aldrig riktigt över, även om det blir bättre för stunden. Man får kämpa på även om det känns totalt värdelöst ibland.
Kram på dig och ångestskiten slänger vi i brunnen. Där kan den gott ligga.
Bra inlägg, bra ord och sjukt bra avslutning! Fan ta skiten. Så sade jag igår! Livet skojjar med oss ibland, men nu är det dags för mig att skojja lite tillbaka.
Hm, vet inte vad jag ville ha sagt med denna kommentaren, men ja, hoppas du förstår haha. Keep on smiling, you're fabolous!
Sååå bra Du har beskrivit känslan...dock är det lättare att bekämpa ett myggbett ;)
Mr Ångest är den sämste man man kan ha en relation med för han begriper inte när man gör slut med honom, han kommer tillbaka som en elak boomerang och ger sig aldrig. Han dyker upp när man minst anar, en oberäknelig jäkel om man får uttrycka sig så.
Men...Du är i gott sällskap även om det är föga tröst!!!!!
Kram!
Sååå bra Du har beskrivit känslan...dock är det lättare att bekämpa ett myggbett ;)
Mr Ångest är den sämste man man kan ha en relation med för han begriper inte när man gör slut med honom, han kommer tillbaka som en elak boomerang och ger sig aldrig. Han dyker upp när man minst anar, en oberäknelig jäkel om man får uttrycka sig så.
Men...Du är i gott sällskap även om det är föga tröst!!!!!
Kram!
Men oj....det var inte meningen att tjata...men vissa saker kan aldrig sägas för många gånger har jag hört :P
Usch. Vet inte riktigt vad jag ska säga, men "Fan ta skiten" var väldigt bra sagt av dig. För ibland så orkar man inte, vilket alltid tycks förvåna omgivningen. "Du måste kämpa" får jag ofta höra, men man orkar inte riktigt rusta för krig vareviga dag.
Usch stackars dig, det måste vara urjobbigt att känna så!!Finns det ingen hjälp att få??
Jag förmodar att ångest är en kronisk sjukdom som man får räkna med att man lider av hela livet? Det går att leva med den och mildra ångesten men inte bota den? Fysisk sjukdom som diabetes är ju livslång och dödlig men går att leva med, men inte botas, tack vare insulin. Kan man tänka så om ångesten? Att det är en dödlig och livslång sjukdom som går att leva med tack vare medicin och terapi, men får man inte medicin och vård så dör man by suiside?
Jag vet hur det känns, och hatar känslan av vanmakt och att inte bli trodd när man mår dåligt pga ångest
Men varje gång du övervinner den måste väl ändå vara en liten, liten seger ändå? För du känner väl inte av det precis hela tiden? Det låter som ett jäkla skit, i allafall - glädjedödare är det värsta jag vet. Och du är ju precis det motsatta - en riktigt härlig glädjespridare!
Många långa varma kramar från mej till dej.
Stackare, vet hur det är, är inne i en ångestperiod nu och det är inte lätt!
Speciellt inte om de på jobbet visar 0% empati! Mår man dåligt och får dumma kommentarer som "skärp dig", "ryck upp dig" osv så känns det ju inte lättare heller!
Men du är absolut inte ensam, och jag tror att du har väldigt många bakom dig som stödjer dig och tror på dig! Hoppas att du mår bättre snart!
Styrkekramar
Att ha ångest, ibland, ofta eller alltid, är inte det samma som att må dåligt, vara "lite nere" eller "deppig".
Det är svårt, nästan omöjligt, att förstå för den som aldrig haft ångest, att förstå hur det är.
Jag hoppas du EM och alla andra som lider av det slipper det så mycket som möjligt.
Helst för gott, men det är sannerligen inte bara att "rycka upp sig".
Jag vet.
Men kära hjärtanens! Sådär ska du ju inte må.
Om jag hade kunnat skicka styrkekramar varje gång du kände sådär så hade jag! 1000 gånger om!
Du får fly Landskrona och komma på en kaffe isf :) Så kan Adam få igång dig lite!
Kram
Men hörredudu! Sådär får du ju inte må!
Kom hit på en kaffe så kan vi skratta tillsammans!
Eller åt Adam som håller låda!
Kram
Men hörredudu! Sådär får du ju inte må!
Kom hit på en kaffe så kan vi skratta tillsammans!
Eller åt Adam som håller låda!
Kram
Men hörredudu! Sådär får du ju inte må!
Kom hit på en kaffe så kan vi skratta tillsammans!
Eller åt Adam som håller låda!
Kram
cheer up!
cheer up!
Kan bara - ärligt - kommentara så här: Kan tänka mig att en ågestattack är ungefär som migrän. Har man inte haft varken den ena eller den andra kan man helt enkelt inte föreställa sig hur det känns.
Man kan inte ens föklara "känslan" till en som inte vet hur det är.
PS. Hoppas iaf att du har sådana attacker ytterst sällan. Jag vet nämligen hur mycket jag ogillar migrän. DS
jag vet precis hur det är, det är svårt att förklara hur det känns och ännu värre att försöka få det att försvinna. Men kommer du på något sätt så får du gärna vidarebefordra det :) Måste bara säga att jag verkligen gillar både din och egoinas blogg :)
vad trist. Jobbigt. förjävligt. att Du. DU av alla ska behöva gå med denna skit.
KRAM
---------------
åå om jag ändå haft tillgång till datorn medans matte jobbat så hade jag absolut lagt upp ett inlägg. men jag har legat och sovit i hennes säng, bäddade upp den lite diskret gjorde jag också. Den är skön.. Mattes säng. /Nellie
kan vara så att vi alla är ganska lika i grund o botten. tror vi alla känner så ibland. men vi är för fega för att medge det. det är ju inte ett godkänt känsloläge!
Kan inte säga annat än att jag förstår...... Jag skulle vilja ge dig en kram på riktigt!! Det är styrka att våga må som man mår - och stå för det!!
KRAM!
Det finns folk som inte verkar veta vad ångest är, som om det bara var en liten olustkänsla. Många gånger känns det svårt att berätta att man är sjukskriven p.g.a psykiska orsaker, för man känner på sig att andra inte ska fatta att det är PÅ RIKTIGT eftersom det inte syns utanpå (bandage runt huvudet?)..
Jag brukar skriva av mig när saker känns jobbigt, men inte riktigt lika innerligt som det kanske känns.. men att skriva är ändå bra. Fortsätt med det!
Många kramar till dig!
Har man inte upplevt egen ångest har man ingen som helst aning om vad det innebär. man kan inte ens föreställa sig!
Fy vale va trist det är att du mår så ibland, jag vet precis hur du har det fast mitt har lindrats enormt de senaste åren. Gick i KBT när jag var som sjukast i ätstörningar och kan nästan alltid "tygla" det när det kommer idag. Det konstiga med ångest är att den alltid kommer när den är minst välkommen! kämpa på min goa och fina vän!! (min terapeut sa att det är ofta "ni söta och glada tjejer som har dessa problem för ni har så höga krav på er själva") hon menade främst ätstörningar men det stämmer kanske på ångest med? kram
usch blä suck och allt annat negativt skit jag har att säga om det där. förstår fullt ut av hur du känner. jag har panikångest & har försökt mig på KBT men jag orkade inte, för jobbigt att ta itu med. jag har gått hos en psykolog och jag kan lätt säga att jag är bra mycket bättre på att hantera mina attacker jag får nu än innan. lär man sig tipsen, knepen & tänket blir det enklare. men i vilket fall så är det fortfarande INTE kul när den kommer smygande sådär. fy jävla fan helt enkelt. det är så konstigt... man utkämpar ett inre krig, ett krig mot kroppen & hjärnan som man egentligen inte kan göra något åt. ibland undrar jag om det kanske vore lättare att kämpa mot någon faktisk fysisk sjukdom. jag säger absolut inte att jag hellre skulle föredra detta, men jag undrar om det inte är enklare...
I know the feeling. Det som är helt fel på de dagarna är när folk säger åt en att sluta stressa. Yeah right...
