Det här ämnet retar mig till vansinne!

Låt nu Kungen få leda sin dotter fram till altaret och sluta tjafsa om att kronprinsessan Victoria "kan gå själv", "när de (Victoria och Daniel) går fram tillsammans är det ett uttryck för jämställdhet" och att "kvinnan är självständig" och blablabla. Kyrkan borde väl följa Bibeln? Då skall kvinnan tiga i församlingen och alla skall vara gifta tills döden skiljer dem åt.

Tur jag inte tror på Gud eller det kanske jag gör, jag vet inte. Men Svenska kyrkan och deras präster tror jag inte på. Inte tror jag på att "uppdatera" Guds ord efter vad som är "modernt" heller.

Sluta tjabbla!

Yes! I dag är dagen då alla norskor och norrmän firar att de är ett enastående folkslag, unika i sitt slag, med en mycket bra ekonomi och en intelligensnivå som är betydligt högre än hos befolkningen i resten av världen. Allt i Norge är mycket bättre än i alla andra världens länder. Vi är mer värda än er, helt enkelt. Man viftar med flaggan och ropar "Hurra!" för Kung och fosterland.

Och varenda liten skit som tror på detta kan tänka om! Att man i Sverige anser att det är rasistisk att sjunga sin nationalsång på skolavslutningen är absurd! Tycker ni verkligen att er nationalsång betyder att ni är bättre än andra? Nej, något är alldeles, alldeles fel med det svenska tänkandet. Att vara stolt för vem man är betyder inte att inte andra också skall och kan vara det.

Ge alla invandrare en dag om året i skolan där de framför SINA nationalsånger! Jag hade tagit ut en semesterdag för att få höra, jag lovar.

17.mai i Norge är en folkfest för att fira att vi har ett fritt land, är fria individer och samtidigt är vi stolta över vår historia. Alla andra som vill vara med och fira samma sak, oavsett vart de kommer ifrån, är hjärtligt välkomna. Hur kan det vara rasistisk?

Lär era barn att vara stolta över sitt ursprung, oavsett om du kommer från Sverige, Japan, Afghanistan eller Turkiet. Det har med självkänslan att göra, inte om någon är bättre än någon annan.

Tänk om Sverige! Tänk rätt!!

När Egoina var med i Bella & Tyra Show kom jag att tänka på en sak efteråt. De pratade om det att vara i storstaden och att den som kommer från en liten stad "får vänja sig". Nu handlar inte mitt inlägg om det de pratade om, men jag fick lite funderingar.

Varför är det så att det är de som bor i en mindre stad som "går miste om något"? Jag har växt upp i Oslo och även om det inte är samma storleksordning som Stockholm, så är det en storstad. Jag har från jag var 20 år bott i mindre städer och tycker att jag kan uttala mig rätt bra om skillnaden.

Jag gick miste om så otroligt mycket som storstadstjej, jag visste inte hur mysigt och hemtrevligt det är att gå på stan och träffa bekanta som man hälsar på och kanske stannar upp och pratar lite med. Man känner sig ständigt hemma och är den del av befolkningen.

Om jag saknar något med att bo i Oslo, så är det urvalet av affärer och när jag ville vara i fred, så var det skönt att kunna vara anonym.

Varför pratas det aldrig om att de som bor i Stockholm inte vet något som den i en mindre stad har erfarenhet av? Det är alltid bara snack om tvärt om. Det finns fördelar och nackdelar med både och och utan erfarenheten från både och, så är man inte mer belevad än någon annan.

Snälla säg att detta inte är sant? Att ha rökförbud på jobbet stödjer jag fullt ut, det kan bland annat vara störande för andra. Men att inte få snusa? Vad blir det nästa? Att våra arbetsgivare skall bestämma vad vi skall äta med tanke på vad vi mår bra av eller inte?

Överförmynderi så det stinker om det!

Britt kom med en kommentar (veckor sen) som gjorde att jag spann vidare på detta med att man blir äldre.

Jag inbillar mig att man alltid i efterhand tycker att tiden gick fort. Vare sig man hade jätteroligt, en grå tillvaro eller var sjuk. Man kan stressa eller ta det lugnt, man kan göra vad som eller inget alls, tiden känns alltid som den gick fort.

Att leva i nuet, att kunna vara just där jag är här och nu är mitt mål, men ack vad svårt det är. Varför stressar vi i affären? Varför stressar vi när vi rör oss från A till B? Att stå i kassakö eller vara på väg är en så stor del av våra liv så det är trist att vi kastar bort den tiden på att inte vara närvarande.

Andas djupt, se dig runt, visst finns det mycket som är vackert och fint? Och när du står i kassakön, lyft blicken och titta på människorna runt om dig. Du kommer att möta andras blickar som gör samma sak, ge dem ditt leende och se vad som sker.

Och glöm inte att säga "Hej!" till grannen! (Även han som skriver sura lappar och hänger upp de i tvättstugan.)


Jag vet, ett återkommande ämne, men man kan aldrig tjata för mycket om det här, tycker jag.

Jag förespråkar att använda epilator vid hårborttagning. För vissa kan det göra lite ont de första gångerna, men den är ju så effektiv! Man kan använda den på hela kroppen, ansiktet för de som behöver och även under armarna om du vågar. Gör man det en gång i veckan är man alltid mjuk och len och redo för kort kjol eller badstranden.

Det är inte för att äckla någon jag lägger upp bilden, men jag vill gärna förklara något. När man ser i ändan av hårstråt att det verkar vara en liten "plopp" längst ut, så är det ett tecken på att hårstråt har blivit utdragit från roten. Detta betyder inte att det inte kommer att växa ut nytt hår, för hårsäcken är inte död, men det kan betyda att det nya håret som växer ut blir tunnare och mjukare.

I går skrev jag ett inlägg om kronprinsessan Victoria som vill att hennes pappa skall leda henne till altaret där hennes kommande make står.

Om du hade lämnat över mig vid altaret hade jag varit så stolt. Du var före din tid när det gällde jämställdhet och för mig ville överlämnandet stå för att du, som min pappa, visar min tillkommande respekt för att han från då av skulle vara den man jag i första hand lyssnade på och prioriterade.

Tyvärr blev det aldrig så.

Jag saknar dig, jag saknar våra stunder vid köksbordet, jag saknar din humor, dina kloka ord och din förmåga att lyssna.

PS! Jag får till "ribbesteken" på riktigt numera! Men baka lär jag mig nog aldrig.

Det kom lite frågor på om jag jobbar som städerska eller vad jag jobbar med under föregående inlägg.

Jag jobbar inte som städerska, all ära till dem, för fy sjutton vad jobbigt det är, men jag städar ibland om jag har tid över och känner att jag vill, kan eller orkar.

Mitt jobb är som ekonomiansvarig på ett mindre företag i verkstadsindustrin (på halvtid). Andra halvan är jag sjukpensionär och därav orsaken till att jag är så "duktig" på att gå mina morgonpromenader och träna på gym. Jag anser att det att hålla mig i god fysisk form är en del av mitt jobb, för det gör att jag orkar med de krav jag har på mig per i dag.

När man jobbar på mindre företag tycker jag man skall vara flexibel och hoppa in där det behövs, men det är viktigt för mig att precisera att min chef har tömt diskmaskinen fler gånger än vad jag har gjort under två år och han har städat fler gånger än vad jag har gjort. Dessutom gör han det på sin fritid, jag gör det på arbetstid. Det krävs lite såna tankegångar där jag är och det gillar jag.

Folk som sätter sig med armarna i kors och tittar i taket när de har gjort "sitt", medan andra får fortsätta slita, gillar jag inte. Men tanken är frestande, så om jag byter jobb någon gång funderar jag på jobb i ett stort koncern eller på kommunen.. ;D

Jag luras av om en person är smart och/eller klok (kan göra så de verkar mer intelligenta än vad de egentligen är) eller å andra sidan att de inte särskilt insatta i ämnet vi pratar om (kan göra att de verkar vara dummare än vad de är).

Om någon är intelligent eller intellektuell bryr jag mig inte så mycket om, men jag gillar kloka och/eller smarta människor. Har de dessutom empati, kärlek, humor och en stor portion fördomsfrihet så är de nära perfekta i mina ögon.

En person som har hög IQ har stor kapacitet att tillgodogöra sig kunskap. Det betyder inte att den personen är mer smart eller klok än dig eller mig när det gäller att leva livet.

De som säger att de är dumma för att de inte fattar, borde tänka om. Man är inte dum bara för att man inte kan en sak, man är dum om man inte frågar eller försöker förstå.

Vi är alla bra på något och det är den sociala intelligensen som har betydelse i slutändan.

Jag snöar in på ämnen ibland, nu är det detta med telefon och då menar jag mobiltelefon. Jag gillar inte den uppfinningen, jag tycker det har blivit ett krav att man alltid skall vara tillgänglig. Själv praktiserar jag att ta med mig mobilen om jag tror att jag kan behöva ringa någon eller om jag tror någon kommer att behöva kontakta mig. Som oftast är så inte fallet och ergo ligger mobilen kvar hemma.

Nya bekanta som inte känner mig brukar reagera som att jag är knäpp (något som inte är så långt från sanningen) och det har hänt flera gånger att när folk äntligen får svar på min mobil säger "Jag försökte ringa dig, vart var du?" i en smått förolämpad ton.

Jag är motsträvig, jag kommer inte att acceptera att jag alltid skall vara tillgänglig. Skickar de ett sms och ber mig ringa, så ringer jag så fort jag ser meddelandet. När jag umgås andra så vill jag prioritera de jag är tillsammans med, jag vill inte ha en telefon som piper och ringer och som avbryter min mysstund. Jag är heller inte särskilt glad för om den/de jag tillbringar tid med hela tiden bortprioriterar mig.

Sättet många använder sin mobil gör att kvalitén på social samvaro försämras. Vi skall vara alla ställen till alla tider och glömmer bort att prioritera de vi umgås med. Det verkar också som att många inte bryr sig om att de blir bortprioriterade, som att det är helt okej att en annan pratar i telefonen när man tar en mysig fika i stan.

Jag vet att detta är jättevanligt numera, men vill vi att det skall vara så? Inte jag!

Kriminologen Mikael Rying:
Runt 100 personer avlider på grund av dödligt våld i form av mord, dråp och misshandel varje år. Så har det sett ut sen 1975. Antalet offer har inte ökat. Förra året dog 93 personer och det är en av de lägre siffrorna på 2000-talet. I 70% av fallen är de inblandade bekanta.

"Men det är inte bilden allmänheten får. Folk har uppfattningen att den grova våldsbrottsligheten ökar lavinartat."


Medieprofessorn Ester Pollack:
"Media är ju vår största informationskälla om kriminalitet. Flera internationella studier visar att ju mer man konsumerar populärjournalistik om brott, desto otryggare känner man sig.



Kanske något att fundera på? Å ena sidan vill vi ju veta, men å andra sidan är frågan om det är till mer skada än nytta? Jag blev i varje fall förvånad när jag läste att antalet offer inte har ökat.

Fakta är tagit från tidningen Landskrona City.

Jag vågade stå längst fram, men lite på sidan av motdemonstranterna. Jag tyckte det var bra med folk, de stod tättpackade längst fram. När polisen drog upp polisavspärrningen och plötsligen gick med hjälmar i händerna kändes det lite pirrigt. Det var stundtals rätt hetsig stämning. Men jag tyckte det avtog mot slutet och när ND var klar med att tala så gick jag hem innan det hela upplöste sig.

Jag hoppas för allas skull att det inte blev bråk efteråt heller och jag är glad jag gick dit och jag tyckte att motdemonstranterna, alla andra som ville och jag fick visat vår åsikt.

Det kommer säkert på nyheterna ikväll, jag skall titta då.

Nu måste jag ta en allvarlig funderare på om jag skall till stan klockan 12. Jag har fått en del kommentarer som har fått mig att tänka till lite om detta med att motdemonstrera.

En sak är att demonstrera för sin sak, något annat är det att demonstrera mot att andra har en annan åsikt. Jag är rädd för att gå dit då jag tror chansen för kravaller är stor och dessutom är jag för yttrandefrihet, något som gör att man borde låta ND demonstrera för sig själv. Jag är kluven..


Gårdagens blogg-träff var jättetrevlig, mer om den sen.

Här ser ni en aktiv vulkan IRL på Island. Den syns bäst på natten av förklarliga skäl och allt beror lite på vädret.

Jag hörde senast i går att två stycken har dött.. Man kan köra bil dit, men det är förbjudet att gå ur bilen, något de gjorde. De hittade inte tillbaks till bilen efter vad jag har förstått och frös ihjäl.

Men ta min info med en nypa salt, jag är inte helt säker på alla fakta.

Nationaldemokraterna skall ha en demonstration på Rådhustorget här i Landskrona på söndag kl 13.00. Motdemonstranterna planerar att samlas en timme innan ND skall ha sin demonstration. Polisen skall ha en "länsövergripande kommendering", det kommer alltså att krylla av poliser. Bara det gör mig rädd, indirekt säger de att de räknar med bråk. Allt bottnar i historien om kvinnan som avled efter bråk om en parkeringsplats på Infarten (köpcentra) i stan.

Jag skulle väldigt gärna gå dit och demonstrera mot allt som heter främlingsfientlighet.  Men jag fegar nog, något jag inte alls är stolt över.

Hade du vågat gå?

En grannfru, en jättegullig sådan, är över 70 år:

Grannfrun: Vad fin du är i håret, jättefin rödfärg!
Egoinas mamma: Åh, tack! Men får leka lite ibland.
Grannfrun: Ja, det gjorde jag också när jag var yngre.

Jag insåg att hon tycker att jag som är närmare 50 år är "yngre" och då blev jag igen påmind om hur dum jag är. När jag var 30 tyckte jag att jag började bli gammal, när jag blev 40 var det samma sak, men då undrade jag varför jag hade tyckt jag var gammal när jag var 30, för då är man ju ung! Och så håller det på hela tiden! Nu fattar jag inte att jag tyckte jag var gammal när jag var 40.

När skall jag få in i skallen att jag aldrig blir yngre än vad jag är nu?

Författaren Kurdi Kara tog initiativet till en manifestation i Landskrona i dag kl 14.00. En tyst manifestation, utan tal. "Om man säger något kan det lätt missuppfattas. Det ska bli en samling utan vrede, bara sorg och en protest mot våldet. Alla som kommer ska ha med sig en ros och lägga ner vid statyn på Rådhustorget."

 

Detta ligger mitt hjärta nära, särskilt när även politiker är uppmanade att vara privatpersoner och inget annat. Ingen främlingsfientlighet och inga politiska tal skulle det vara.

 

 

 

Jag tog med mig en ros och begav mig till Rådhustorget.

 

 

Jag var där tio i två, men det hade kommit rätt mycket folk.

 

 

Jag lade min futtiga ros bland alla vackra blommor, vi stod i kö för

att lägga dit dem.

 

 

Klockan närmade sig två och mycket folk var där, men jag kunde se

att det fortfarande var bilkö till stan och människor kom gående till

torget.

 

 

Landskrona BOIS lade också dit blommor.

 

 

Polisen var på plats, men det var inga oroligheter alls efter vad jag

kunde se.

 

 

När jag gick hemåt lite över två kom det fortfarande folk gående

mot stan.

 

 

Det känns bra att jag gick dit. Jag kan tänka mig att det är ett enormt blomsterhav vid statyn på Rådhustorget nu. Det glädjer mig långt in i hjärtroten. Jag blir glad när vi engagerar oss och denna manifestationen känns så rätt.

 

Ett allmänt konstaterande över att vi alla vill arbeta för ett fredligt samhälle, helt enkelt.

Jag tror på olika saker, men jag har ingen religion. Vilken hjälp och vilket stöd ville det inte vara om man kan hitta stöd i sin religion?

Några tankar jag har är att jag inte får några garantier för att det är "rätt tro" och jag är också rädd för att bli så troende att jag inte ser om jag har valt fel väg.

Men när man verkligen tror så borde man väl inte tänka så? Då vet man med sig själv att det är rätt.

Det finns de som inte tror därför att det inte kan bevisas, men om en religion hade gått att bevisa så hade det inte varit en "tro" som sådan, då hade det funnits fakta/bevis som man enkelt hade kunnat ta till sig.

Jag avundas de som tror och som har en religion. Jag bara tror på olika saker och det är inte alls samma sak.

Jag får ibland kommentarer i gamla inlägg och oavsett om de är negativa, elaka, motsägande eller intetsägande, så är de så att säga alltid anonyma. Denna kommentaren som jag har fått här är inte anonym, för även om hon inte har lämnat ett url, så lämnade hon sin mail-adress. Bara så ni inte får för er detta med att "vi inte gillar AS (anonyma skitstövlar)".


Oftast bläddrar jag vidare, men i det här fallet vill jag försvara mig. Jag bloggade om att Stjärnägg producerar ägg med manipulerat gul gula.

Jag ville göra uppmärksam på just det som Anna går bet på, man tror att äggen inte kan vara manipulerade därför att man inte får manipulera äggen i sig själva. Men äggen kommer någonstans ifrån!

Nu blev Stjärnägg ett exempel på vad jag vill ha fram och äggen är säkert helt okej, men av princip gillar jag inte att man tillsätter något som helst.

Jag vill att folk skall fatta att det inte finns några garantier och att producenter hittar sina vägar ändå. Du kan köpa miljö-vänliga saker, men det är kanske enbart sista ledet i produktionen som var miljövänlig.

Flera reagerade negativt igår på Malous program om blogg-beroende och vinklingen var kanske fel om man anser att ett beroende alltid är negativt laddat. Jag gör inte det. Har man koll på läget så behöver inte beroende vara av det onda, det kan vara en tillgång istället.

Jag är bloggberoende, utan tvekan. Men jag gör alla mina måsten, jag är social och lever mitt liv som jag skall, men är jag i närheten av en dator är det kört. Då måste jag in i blogg-världen, åtminstone en sväng.

Hur är det med er? Känner ni inte hur datorn skriker efter er när ni är i närheten?

God morgon! Snart påskhelg, folkens!